Johan Ludvig Runeberg föddes den 5 februari 1804 i Jakobstad. Hans föräldrar var sjökapten Lorens Ulrik Runeberg (1772–1828) och Anna Maria Malm (1782–1834). De gifte sig år 1803. Johan Ludvig, som inom familjen kallades Janne, var parets första barn. Det är inte helt entydigt om Runeberg föddes den femte eller den sjunde februari, men han firade alltid själv sin födelsedag den femte.


Runebergsgatan i Jakobstad, vykort, SLS.Johan Ludvig föddes när fadern Lorens Ulrik seglade som kapten på ett Jakobstadsfartyg. Fadern såg sin redan treårige son första gången när sonen stod och puffade på en liten tobakspipa. Fadern, som ogillade rökning vid så unga år, lät honom smaka på sin stora pipa och sonen blev så illamående av det att han aldrig mer rökte tobak. Under senare år snusade han i stället regelbundet.

Under sina första år led Johan Ludvig av skrofler, en form av tuberkulos i lymfkörtlarna. Av sjukdomen fick han ärr på halsen för hela livet och den hämmade också hans utveckling så mycket att han lärde sig gå först vid tre – fyra års ålder. Hans mor tröstade honom ofta med sötsaker under sjukdomstiden och intresset för socker höll i sig hela livet. Som barn lär han ha ätit upp nästan en hel sockertopp som modern gett åt honom för att bota hans sötsaksbegär.

Lorens Ulrik Runeberg (1772-1828), SLS.
Lorens Ulrik Runeberg ansågs vara en stilig man med brunt vågigt hår och rak hållning. Miniatyr möjligen av Samuel Vilander. Runebergs hem i Borgå.


Fadern Lorens Ulrik Runeberg

Som ung hade Lorens Ulrik Runeberg tänkt utbilda sig till präst. Han studerade teologi i Åbo i fem år men avlade aldrig någon examen. I stället blev han skeppare och var kapten åtminstone på fregatten "Redlighet", skeppet "Resolution", briggarna "Abeona", "Thetis" och till sist briggen "Amphion". Den sistnämnda trafikerade i regel mellan Köpenhamn och Jakobstad.

Kapten Runeberg bytte jämförelsevis ofta skepp och med åren blev de mindre och trafikerade kortare sträckor. Från och med 1819 förde Lorens Ulrik Runeberg inga skepp och hade av någon anledning svårt att få något nytt arbete.


Modern Anna Maria Malm
Anna Maria Malm var dotter till rådmannen i Jakobstad, handlanden Johannes Malm. Hennes farfar hade varit en av Jakobstads förmögnaste män och hennes farbror drev det vida kända Malmska handelshuset. Både Lorens Ulrik Runeberg och hans hustru läste mycket, han roade sig också med att skriva poesi och båda sjöng och musicerade.

Anna Maria Runeberg saknade egentlig skolbildning men läste gärna lättare skönlitteratur och var i sin ungdom bekant med skalden Michael Choraeus. Hon var en lång och smal, blond och blåögd kvinna. Hon var humoristisk och föreföll originell i den lilla småstaden Jakobstad. Hon var också känd för sin livfulla berättarkonst och sin vackra sångröst. Hon blev med tiden mor till sex barn, tre döttrar och tre söner.

Syskon
Runebergs far drabbades 1821 av ett slaganfall och kunde inte längre utöva sitt yrke som sjökapten. Den Runebergska familjen fick det ekonomiskt svårt och 1823 måste de sälja sin gård för att täcka skulderna. Efter det bodde familjen på hyra under olika adresser i Jakobstad.

Den äldsta systern Ulrika CarolinaUlrika Carolina Runeberg, SLS.
Alla barnen i familjen utom den yngsta dottern hade före den ekonomiska nedgången haft möjlighet att gå i skola. Ulrika Carolina Runeberg (1808–1891) fick delta i undervisningen i Jakobstads pedagogi tillsammans med sin syster Emilie. Efter moderns död 1834 flyttade hon, uppmuntrad av sin äldsta bror, till Helsingfors, där hon öppnade en småskola för barn från stadens förmögnare familjer.

Senare var Ulrika Carolina verksam vid en Bell-Lancaster-skola där barnen växelvis undervisade varandra, och därefter verkade hon vid den nygrundade folkskolan i Helsingfors. Hon var den första kvinnan i Finland som utgav en bok under eget namn. Diktsamlingen, som hette Små diktförsök, utkom 1855.

 

Emilie Wegelius (Runeberg), SLS.Emilie och Maria Mathilda
Emilie (Emma) Runeberg (1811–1889) höll småbarnsskola i Jakobstad och senare i Nykarleby. Emma hade fått undervisning i sång och gitarrspel. Hon försörjde sig tidvis också med sockerbageri, tillverkade gravölskonfekt och bröllopskrokaner. År 1854 gifte hon sig med kyrkoherden Jakob Wegelius i Malax. Trots att brodern Johan Ludvig var en aktiv motståndare till väckelserörelserna blev hon en hängiven pietist.

Johan Ludvigs yngsta syster hette Maria Mathilda Runeberg (1816–1879) och arbetade som handarbetslärare. Hon var också känd för sin goda sångröst och sitt gitarrspel.

Bröderna Viktor och Nestor
Bröderna Viktor (1809–1849) och Nestor (1813–1839) blev båda sjökaptener. Den äldre brodern Viktor var under yngre år en glad och livlig person men blev senare alkoholiserad. Då han avled på en av sina resor vid bara 40 års ålder lämnade han efter sig en änka och två döttrar. Runeberg betalade hans skulder och sörjde också för brorsdöttrarnas uppfostran och utbildning. Den yngre brodern Nestor dog också tidigt och lämnade efter sig en änka, en son och en sjuklig dotter, som dog kort efter fadern. Sonen, den blivande pianisten Rudolf Sjögren (1835–1891) adopterades av restauratören P. Sjögren i Borgå och vistades ganska mycket också hos sin farbror.

Westmans mors skola
Runeberg började skolan 1810 hos sjömansänkan Anna Helena Westman i Jakobstad. Hon höll en privat skola för småbarn i vindskammaren till sitt hus på Visas backen. "Westmans mor" var då omkring sjuttio år och höll sträng ordning i klassen med en vidja eller s.k. spragga, som räckte från klassrummets ena vägg till den andra. Runeberg påstod att hon vid behov kunde smälla med spraggan i väggen strax ovanför elevernas huvuden.

Klassrummet var litet, bara 3,5 meter långt och 2,5 meter brett och så lågt till tak att en vuxen man knappt kunde stå rak. De enda möblerna var ett skolbord, där lärarinnan satt, och två bänkar längs väggarna där eleverna hade sina platser. Mitt emellan bänkarna fanns en sandlåda som användes att skriva i. I denna skola lärde sig Runeberg ABC-boken och katekesen från pärm till pärm.

Trivialskola och uppfostran
År 1812 flyttade Runeberg till Uleåborg där hans farbror, tulldirektören Anton Ludvig Runeberg (1769–1814) bekostade hans skolgång i stadens trivialskola. För den då åttaårige pojken blev det en stor förändring att flytta från ett anspråkslöst sjömanshem till ett förmöget tjänstemannahem, där han var det enda barnet i huset. Fosterföräldrarna rörde sig i ortens förnämsta sällskapskretsar, eftersom tulldirektören var gift med en av döttrarna till landshövding Karl Henrik Ehrenstolpe.

Westman mors stuga i Jakobstad,
SLS.

Medan Runeberg vistades i Uleåborg använde hans fosterföräldrar det mer förnämt klingande Ludvig som tilltalsnamn, och han sattes i dansskola för att få mer finess i sitt uppträdande i salongerna, vilket ändå inte hade avsedd effekt alla gånger. Han lär ha roat sig med att kasta sig handlöst från en stol eller ett bord och landa i golvet med ett brak, bara för nöjet att se landshövdingskan och hennes döttrar svimma.

Ett annat nöje, som han hade stor nytta av senare i livet, var att kasta prick med småsten. Han kunde pricka fåglar i flykt och lyckades på det sättet fånga bl.a. en liten lom och en lavskrika. Vistelsen i Uleåborg avbröts då farbrodern plötsligt dog 1814 och gossen skickades hem igen.

Poesiläsning
Frans Mikael Franzén, teckning 1842, SLS.Runeberg fortsatte 1815 sin skolgång i Vasa trivialskola och stannade där ända till 1822. Läroämnena i skolan var få, främst klassiska språk. Undervisning i naturvetenskaper och i modersmål gavs inte, men däremot i franska, tyska och ryska. Från skoltiden i Vasa härstammar många anekdoter om spratt som Runeberg spelade sina lärare.

Under skoltiden läste Runeberg Choraeus dikter och kunde flera av Franz´┐Żns visor. Han var också mycket förtjust i Carl Mikael Bellman och kunde alla Fredmans epistlar och flera av Fredmans sånger utantill.


Agneta Rahikainen

<Tillbaka