Johan Ludvig och Fredrika Runeberg fick åtta barn tillsammans, två av dem dog vid unga år. De övriga sex har alla på sitt sätt blivit framgångsrika inom sina verksamhetsområden, den kändaste av dem, Walter Runeberg, blev Finlands första bildhuggare i modern mening. Alla sönerna reste ut i Europa på bildningsresor och bosatte sig till slut på olika orter i Finland. Fredrika Runeberg höll flitig brevkontakt med dem. Hon har tillsammans skrivit åtminstone tusen brev till sönerna medan fader skrev bara två, ett till Lorenzo och ett till Walter.

Anna Carolina Runeberg (1832 - 1833)
Paret Runebergs första barn, dottern Anna Carolina föddes den 27 mars 1832. Hon hade ovanligt långt brunt hår och bruna ögon men var ända sedan födseln sjuklig och dog i en febersjukdom sommaren 1833. Det berättas att Runeberg hela sitt liv sörjde att hans enda dotter dött i späd ålder, och att han varje gång Fredrika Runeberg nedkom, önskade att det skulle vara en dotter.

Ludvig Mikael, SLS.Ludvig Mikael (1835 - 1902)
Den äldsta sonen Ludvig Mikael sägs ha påmint mest om sin far av alla söner. Som ung drömde han om att bli konstnär men föräldrarna tyckte att det var en ekonomiskt alltför osäker bana. I stället studerade han naturvetenskaper vid universitetet och blev lektor i naturkunnighet vid Kuopio lyceum 1860. Men han övergav inte sina konstnärsdrömmar och, efter pensioneringen, när han återvänt till Borgå, målade han och sysslade med kaméskärning, möjligen som den första i Finland. Han gifte sig med Hanna f. Öhman, (1840 - 1929), dotter till Albertina f. von Fieandt och J. E. Öhman, lektor i Borgå och J. L. Runebergs kollega.

Lorenzo Runeberg, SLS.Lorenzo (1836 - 1919)
Lorenzo Runeberg blev fil.mag. 1860 och fortsatte sedan studera medicin. När Runeberg drabbades av hjärnblödning sköttes han de första månaderna av Lorenzo och hans yngre bror Johan Wilhelm. Lorenzo arbetade senare som läkare vid kliniker i Paris och Wien. Han blev medicine och kirurgie doktor 1867 och arbetade som provinsialläkare i Vasa och senare i Helsingfors. Lorenzo Runeberg gifte sig 1875 med Gabriella Levón (1857 - 1924), dotter till kommerserådet i Vasa, August Alexander Levón och Alexandra Theresia Gottsman. De fick sju barn tillsammans.

Walter Magnus (1838 - 1920)
Walter Runeberg hade svårigheter i skolan: han blev tvungen att gå om flera klasser och klarade nätt och jämt studentexamen, som fadern hade krävt. Föräldrarna gav dock sitt fulla stöd åt hans konstnärliga inriktning, och han fick studera under ledning av landets bästa konstnärer.

Walter reste först till Köpenhamn och vidare till Rom för att studera skulptur. I Rom bodde han i över tolv år fram till 1876, då han flyttade till Paris.

Walter Runeberg, SLS.Att Walter bodde så många år utomlands kan delvis ha berott på prestationstrycket från fadern. I Finland ansågs Walters konstnärliga begåvning som en självklarhet, och man kunde säga: "Hur skulle nu en son till J. L. Runeberg kunna misslyckas som konstnär!".

Efter sex års förlovning gifte sig Walter med Lina Elfving (1841 - 1916). Tre av deras sex barn dog vid unga år och är begravda i Rom. Av de tre som blev vuxna är Nino Runeberg (1874 - 1934) den kändaste. Hans dikter var en inspirationskälla för bl.a. Jean Sibelius och Selim Palmgren.

Lina Runeberg med sonen Johannes (Nino), SLS.Walter Runebergs konstnärliga stil följer i stor utsträckning den danske skulptören Thorwaldsens linje. Motiven är framför allt hämtade ur antikens värld, och det är just som klassisk skulptör han är mest känd.

Walter Runebergs mest kända verk är statyn över hans far i Esplanadparken i Helsingfors. Andra offentliga verk är statyerna över Per Brahe i Åbo och Alexander II i Helsingfors, den senare genomförd enligt Johannes Takanens ritningar. Hans verk finns utställda bl.a. på Konstmuseet Ateneum i Helsingfors och Walter Runebergs skulptursamling i Borgå.

Johan Wilhelm (1843 - 1918)
Johan Wilhelm, SLS.Johan Wilhelm Runeberg blev medicine doktor 1871 och utnämndes till professor i medicinsk klinik 1877. Hans vetenskapliga verksamhet inom inremedicin i Finland var banbrytande och han intresserade sig särskilt för njursjukdomar, syfilis, åderförkalkning och lungsjukdomar. År 1872 gifte han sig med Edith Levón, dotter till kommerserådet i Vasa, August Alexander Levón och Alexandra Theresia Gottsman. Tillsammans fick paret Runeberg sex barn.

Johan Wilhelm var också aktiv inom politiken, var ordförande i Helsingfors stadsfullmäktige 1888 - 1891 och universitetets representant vid nästan alla lantdagar 1802 - 1906. Han invaldes i den första enkammarlantdagen 1907 och erhöll statsrådstitel. Hans ställning var frisinnad och han arbetade bl.a. för religionsfrihet och jämställdhet för kvinnor vid universitetet.

Jakob Robert (1846 - 1919)
Robert Runeberg ansågs mest likna sin mor till lynnet och utseendet. Han började studera maskinbyggnadskonst vid Tekniska realskolan i Helsingfors 1862. Han fortsatte sina studier utomlands och vistades bl.a. i Newcastle, Viborg och i Marseille 1873 där han arbetade på ett förnämt franskt ritkontor. Senare studerade han skeppsbyggnad och ångmaskinsbyggnad i Cherbourg. Han specialiserade sig på att konstruera ångfartyg och blev känd för sina isbrytare.

Robert Runeberg, SLS.Han etablerade sig 1879 i S:t Petersburg som teknisk konsult och grundade "Bureau Vega, teknisk consultation och agentur" där. Han arbetade med fartyg och ångmaskiner och var också aktiv i byggnadsbranschen. Han var också utställningskommissarie för den första allmänna konst- och industriutställningen i Finland 1876 och var finländsk kommissarie vid världsutställningarna i Paris 1878 och 1900.

Robert Runeberg var verksam både som agent, planerare, entreprenör och uppfinnare. Han konstruerade bl.a. en flygmaskin 1879 i Viborg, tjugo år för bröderna Wright. Han gifte sig med Naima (Naema) Forsman (1859 - 1905) och fick med henne fem barn. Han gifte om sig två gånger, den första gången med Tatjana K. Grosdoff (1886 - 1911) och sedan med Wilhelmina Elisabeth Ploom (1892 - ?).

Edvard Moritz (1848 - 1851)
Edvard Moritz Runeberg föddes samma år som Fänrik Ståls sägner utkom 1848. Han dog i sviterna av scharlakansfeber på Kroksnäs hösten 1851.

Fredrik Karl (1850 - 1884)
Fredrik Runeberg blev medicine licentiat 1879 och biträdande stadsläkare i Tammerfors 1883. Han led av lungtuberkulos och var tvungen att avbryta sina medicinestudier för att resa söderut 1875, bl.a. till Rom där han vistades hos sin bror Walter med familj. Under resan skrev han resebrev som publicerades i Helsingfors Dagblad, och han skrev också ett reportage om en middag som Roms arbetarförening ordnade för general Garibaldi. Han deltog också som läkare i rysk-turkiska kriget 1877 - 1878. Fredrik Runeberg, SLS.

Fredrik Runeberg kan anses vara bland de första amatörfotograferna i Finland. Under sin Romresa köpte han en kamera enkom för att fotografer sin närmaste familj. Han fotograferade åtminstone tolv bilder av sin far sommaren 1875, de sista fotografierna av J. L. Runeberg som togs. Han tog också åtminstone ett fotografi av Fredrika Runeberg i närbild och ett av henne och Fredriks fästmö Charlotte Törngren (1854 - 1927) sittande tillsammans.

Fredrik Runeberg gifte sig 1878 med Charlotte Törngren, dotter till vice häradshövding Adolf Törngren och Sofia Charlotta f. Idestam.

Barn och barnbarn

 

Litteratur:


Allardt Ekelund, Karin: Ludvig Michael Runeberg, en kaméskärare under förra seklet, Frenckellska tryckeriet, Helsingfors 1950.

Engman, Max: "Robert Ivanovitj Runeberg - ingenjör" i Festskrift till Johan Wrede 18.10.1995, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1995.

Furuhjelm, Estrid: "Den unge Lorenzo" i Människor och minnen, del tre, utg. av Paul Nyberg och Victor Hoving, Söderströms 1944.

Rahikainen, Agneta: "Ett homeriskt huvud i Finlands fotografikonst, Fredrik Runebergs fotografier av Johan Ludvig Runeberg 1875" i Källan nr 3, 2000, Svenska litteratursällskapet i Finland.

Runeberg, Fredrika: Brev till sonen Walter 1861 - 1879, Inledning och kommentar av Karin Allardt Ekelund, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1971.

Strömborg, J. E.: Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1928.

 

Agneta Rahikainen och Liisa Suvikumpu (Walter Runeberg)

<Tillbaka