Krämaregatan 8, fotografi av akvarell av Albert Edelfelt, SLS.

Efter Åbo brand beslöt kejsaren att universitetet skulle flytta till Helsingfors, som redan 1812 blivit huvudstad. I likhet med många andra flyttade Runeberg i september 1828 till den nya universitetsstaden. År 1836 blev Runeberg lektor i romersk litteratur (eller eg. latin) vid Borgå gymnasium. Familjen Runeberg flyttade från Helsingfors i maj 1837 och Borgå blev sedan Johan Ludvigs och Fredrika Runebergs hemstad ända till diktarens död .

Flyttning till Helsingfors
Runebergs första bostad var en trerumslägenhet i ett litet trähus inne på gården vid Stora Robertsgatan 17. Gården ägdes av timmerman Bergman. Där bodde han tillsammans med Fredrik Cygnaeus, och i några veckor även med J. V. Snellman innan denne blev informator i Vichtis. Här skrev Runeberg bl.a. dikten "Bonden Paavo" och "Flickan kom ifrån sin älsklings möte".

Höstterminen 1829 bodde Runeberg på Kaserngatan, i handlanden Cederholms hus, och arbetade med sin första diktsamling. I januari 1830 dog professor Fredrik Bergbom, Fredrika Tengströms svåger, och kort efter det blev Runeberg underhyresgäst hos kamrerskan Tengström i Kronohagen på Manegegatan 7. Runeberg arbetade med sin avhandling för att meritera sig för en docentur.

Äktenskap med Fredrika
Den 23 januari 1831 firade Fredrika Tengström och J.L Runeberg sitt bröllop i brudens hem på Manegegatan 7. Paret bosatte sig i samma gård, i en flygelbyggnad med några små rum. I samma rum hade det tidigare funnits en snickarverkstad. Flera av möblerna som ännu finns i Runebergs hem i Borgå införskaffades under denna tid.

Sommaren 1831 tillbringade det nygifta paret på Svinö i Esbo skärgård, där Runeberg kunde ägna sig åt sina älsklingsnöjen jakt och fiske. Samma sommar utbröt en svår koleraepidemi i södra Finland. Ett kolerasjukhus inrättades som närmaste granne till Runebergs på Manegegatan och skrämda av smittorisken flyttade paret tillsammans med Fredrikas mor bort från Kronohagen till den Laguska gården vid den nuvarande Skillnaden. I den Laguska gården hade paret Runeberg fyra rum, och bagarstugan på nedre botten använde de som kök. Runeberg hade det minsta rummet, som vette mot gården, som arbetsrum.

Runeberg insjuknade här i den s.k. Helsingforsfrossan som plågat honom redan under förlovningstiden. Mellan frossanfallen låg han och dikterade för Fredrika, vers för vers av "Graven i Perho", den första av hans fosterländska episka dikter. Dikten belönades med Svenska Akademiens lilla guldmedalj.

En dotter föds
Våren 1832 flyttade paret Runeberg till Mariegatan 19 och dottern Anna Carolina föddes där den 27 mars. Helsingfors Morgonblad grundades samma år och Runeberg blev tidningens första redaktör. Elgskyttarne, som Runeberg började skriva redan 1827, utkom i bokform 1832.

I oktober 1832 hyrde familjen åtta rum i det fruktade f.d. koleralasarettet på Manegegatan 5, ett kvarter från deras första Helsingforsbostad. Hyran var mycket låg eftersom ingen velat hyra in sig i huset p.g.a. rädslan för smitta.

Inackordenter
På Manegegatan behöll familjen fyra rum för eget bruk, en sal, tre kamrar och köket, där de två tjänarinnorna bodde. I de övriga rummen bodde inackordenter, bland dem den 14-åriga Zacharias Topelius och den 19-åriga M. A. Castrén. Topelius och några andra gossar skulle under Runebergs ledning förbereda sig för studentexamen.

Salen fungerade samtidigt som matsal, bibliotek och lektionssal för privateleverna. Mitt i salen stod ett matbord och längs med en vägg stod två höga gulmålade bokhyllor. Vid motstående vägg stod en soffa med ett mindre bord och några stolar. Alla möblerna var mycket enkla. En kammare användes som sovrum och en annan var Runebergs arbetsrum. Medan Runebergs bodde här dog deras enda dotter, Anna Carolina i en febersjukdom.

Lördagssällskapet
J. L. Runeberg på 1830-talet, blyertsteckning möjligen av C. P. Mazér, SLS.Åren i Helsingfors var för paret Runeberg en mycket livlig tid och i deras hem samlades en mängd av Runebergs universitetskolleger och andra akademiker med fruar och systrar. Umgängeskretsen som kallades Lördagssällskapet möttes mellan åren 1830 och 1838. Damerna hade egna sammankomster i ett angränsande rum och ibland besöktes de av någon av herrarna som kom in för att berätta om någon speciell diskussion och för att få veta damernas åsikt i ämnet.

Lördagssällskapet blev Runebergs närmaste referensgrupp och många frågor som diskuterades där berörde han också i sitt författarskap och tog upp i sina artiklar i Helsingfors Morgonblad. Sällskapet fick sina former våren 1830 och de mest berömda medlemmarna var J. J. Nervander, J. V. Snellman och Fredrik Cygnaeus. Som sporadiska gäster förekom också bl.a. M. A. Castrén, Elias Lönnrot, och mot slutet av 1830-talet också Topelius. På sammankomsterna diskuterades finsknationella frågor och litteratur.

Täta flyttningar
I längden blev det alltför betungande för Fredrika Runeberg att upprätthålla hushållet med de sex inackordenterna på Manegegatan, så familjen upphörde med det redan efter ett år. På hösten 1833 flyttade Runebergs till ett trähus i två våningar på Elisabetsgatan 5, som ägdes av löjtnant Dittmar. Här bodde paret bara ett år.

Paret Runeberg tillbringade sommaren 1834 i Tavastland, i Haihara by, halvvägs mellan Kangasala och Tammerfors. Som utflyktsmål besöktes Kyro fors, som var ett mäktigt naturfenomen och lockade många resenärer. Runeberg klättrade upp på Hattelmala ås och beundrade vyn över Tavastehus.

På hösten 1834 flyttade paret Runeberg till en större lägenhet i hörnet av Mariegatan 18 och Estnäsgatan 8. Huset var ett trähus i en våning, byggt av slaktaren Ericson.

Runebergs systrar till Helsingfors
Mariegatan 18, SLS.När Runebergs mor dog 1834 tog Runeberg hand om sina två ogifta systrar Carolina och Mathilda, som också flyttade in hos Runebergs i Kronohagen. De fick plats för sin småbarnsskola i den stora och ljusa lägenheten på Estnäsgatan. Runebergs systrar och Fredrika Runeberg kom aldrig särskilt bra överens. Här föddes parets äldsta son Ludvig Mikael 1835 och här skrev Runeberg den första dikten som kom att ingå i Fänrik Ståls sägner, nämligen "Molnets broder".

Sommar på landet
Sommaren 1835 bodde familjen Runeberg på Stansvik som ligger på Degerö i Helsingfors och sommaren 1836 bodde J. L. och Fredrika Runeberg och den ettåriga sonen Ludvig Mikael i en gammal träbyggnad på Degerö gårds marker. Gården ägdes av Fredrikas bror Fredrik Tengström. Där skrev Runeberg den episka dikten Hanna som utkom i december samma år. Dikten blev Runebergs egentliga stora genombrott i både Finland och Sverige.

Hösten 1836 flyttade Runebergs en sista gång inom Helsingfors till ett gårdshus vid den Borgströmska gården vid Mariegatan 7. De täta flyttningarna tog på Fredrika Runebergs krafter då Runeberg själv inte befattade sig med praktiska bestyr. Han brukade på flyttningsdagens morgon skämtande smita ut genom dörren. I bostaden på Mariegatan föddes parets andra son, Lorenzo, den 6 december 1836. Inget av de hus Runebergs bodde i under Helsingforstiden finns kvar.

Flyttning till Borgå
Runebergs första bostad i Borgå, SLS.När lektoratet i romersk litteratur vid Borgå gymnasium blev ledigt 1836, sökte Runeberg tjänsten och i februari 1837 utnämndes han. Den 17 maj 1837 flyttade Johan Ludvig och Fredrika Runeberg med sina två söner till Borgå. Runeberg började som lektor vid gymnasiet redan följande dag. Fredrika Runeberg och de två barnen vistades bara ett par dagar i staden och flyttade sedan för sommaren till Staffas hemman i Veckjärvi och efter terminens slut flyttade också Runeberg själv dit. Där kunde han ostört jaga och fiska.

Runeberg hyrde en bostad i Borgå från den 18 maj till 20 augusti 1837. Gården tillhörde sadelmakaren Ekblad och var belägen vid östra sidan av Kyrkogatan. Hösten 1837 flyttade familjen Runeberg till en sexrums våning i gymnasievaktmästar Olanders gård, strax intill gymnasiehuset. Men det visade sig att hemmet var dragit och fuktigt.

Den första egna bostaden
Krämaregatan 8, fotografi av akvarell av Albert Edelfelt, SLS.Eftersom det var ont om hyreslägenheter i Borgå, köpte Runeberg ett eget tvåvåningshus vid Krämaregatan 8 av en kollega vid Borgå gymnasium, Adolf Sirén, och familjen flyttade dit i oktober 1838. Huset var gammalt och nedre våningen ansågs nästan obeboelig. Till en början bodde hela familjen i övre våningen, men efter en tid reparerades och inreddes den nedre våningen för Fredrika Runeberg, barnen och tjänstefolket. Det var alltför trångt för hela familjen att bo i övre våningen.

Rummen i nedre våningen var små och låga och golvet låg direkt mot jorden. Nedre våningen var så fuktig att man om höstarna, när familjen flyttade in från sommarvistelsen i Kroksnäs, måste sopa bort en bård av svamp längs väggarna. Familjen bodde i huset på Krämaregatan, med undantag för ett kortare uppehåll, ända fram till hösten 1852 .

Produktiva år
Tiden på Krämaregatan var Runebergs litterärt allra produktivaste tid. Där skrev han största delen av Julkvällen, Nadeschda och tre sånger av Kung Fjalar. Han skrev också de tre första akterna av Kungarne på Salamis och dikterna till första delen av Fänrik Ståls sägner samt några dikter till andra delen. Huset på Krämaregatan står kvar men har inte sitt ursprungliga utseende. När Runebergs flyttade därifrån användes huset som tobaksfabrik.

Nytt hem i empirestadsdelen
Ända fram till 1850-talet var familjen Runebergs ekonomi ansträngd och Runeberg var tvungen att låna större och mindre summor av sina vänner och kolleger i Borgå. När han 1851 överenskom med bokhandlaren och förläggaren Abraham Bohlin om förlagsrätten till sina skrifter i Sverige, var det en så fördelaktig affär att han kunde köpa en egen gård i den nya empirestadsdelen i Borgå, i hörnet av Alexandersgatan och Kyrkogatan, nuvarande Runebergsgatan. Gården är i dag känd som museet Runebergs hem. J.L. Runebergs hem, teckning av Louis Sparre 1904, SLS.

Till gården hör än i dag ett boningshus med tio rum, tambur, kök, skafferier och källare, en stor gårdsplan där trädgården upptar största delen, och i söder en lång uthuslänga med bagarstuga, hushålls- och spannmålsbod, stall, fähus, ved- och vagnslider, drängstuga och utedass. Runebergs köpte gården av kollegan vid Borgå gymnasium, Daniel Lindh. Han hade låtit bygga den för sin egen räkning 1844 - 1845 men sålde gården då han blev utnämnd till domprost i Borgå och därmed fick en egen prästgård.

Somrar på Kroksnäs
Lill-Kroksnäs, Alfred Ottelin, Porvoon museo.Sommaren 1838 hyrde familjen Runeberg Lill-Kroksnäs, ett litet hemman på Vessölandet omkring åtta kilometer söder om Borgå. Det blev familjens sommarhus för 31 år framåt. De låga rummen i huset hade rappade väggar och omålade golv. En vitmålad skänk var den förnämsta möbeln i salen. Vid motsatta väggen stod ett stort fällbord och vid kortväggarna stod rödmålade träbänkar som till natten ställdes bredvid varandra för att fungera som sängar åt sönerna. Runebergs rum låg åt väster med utsikt över Krokssundet och Haikofjärden. Hans jakt- och fiskeredskap prydde väggarna i rummet.

Fredrika Runeberg kunde också slappna av på Kroksnäs och deltog oftare i umgänget med de många gäster som avlöste varandra. Hon kunde också ägna sig åt sitt intresse för trädgårdsodling och odlade rosor och kryddörter i trädgården.

 

Agneta Rahikainen

<Tillbaka