Livet hemma hos
Runebergs
Det finns inte mycket
information om hurdant familjen Runebergs
vardagsliv var under Helsingforstiden. Lite
mer vet man om hur familjen levde i Borgå.
Runebergs mest aktiva litterära period
var då familjen bodde på Krämaregatan
8. När familjen flyttade in i det hus
som i dag är museum i Borgå,
Runebergs hem, blev deras umgänge vidlyftigare
och det finns också mer dokumentation
om hur livet tedde sig.
Hushållet
Hushållet
upptog en stor del av Fredrika Runebergs
tid. Hon tillredde inte själv maten
till vardags eller gjorde grovsysslor, men
hade i sista hand ansvaret för det
stora hushållet. Som mest bodde det
åtminstone 13 personer i Runebergs
hem: paret Runeberg, de sex sönerna,
fyra pigor och en dräng.
När familjen
växte och gästernas antal ökade,
innebar det också att hushållsbestyren
tilltog. I Fredrika Runebergs små
almanackor noteras knäckebrödsbakning
och annan bakning omväxlat med syltning,
saftning och storbyk, klappning, klädesutdragning,
mangling och strykning. Dessutom bryggde
man, saltade kött och fisk, kokade
buljong som buteljerades, stoppade korv,
stöpte ljus och kokade tvål.
Barnuppfostran
Mycket av Fredrika
Runebergs tid gick till att ta hand om barnen.
Hon sydde det mesta av deras kläder
tills de blev vuxna. Hon sydde också
om Runebergs och de äldre sönernas
kläder till plagg åt de yngre.
Hon hade en
ganska modern syn på barnuppfostran
och tyckte att det var bra att gossarna
var ute oberoende av väder och skulle
då inte ha alltför mycket kläder
på sig, utan bara så mycket
att de inte frös och kunde smidigt
röra sig ute i snö och slask.
Hon var också emot kroppsaga, till
skillnad från Runeberg, och tyckte
att det var en mycket olämplig uppfostringsmetod.
Fredrika Runeberg
undervisade de yngsta barnen och läste
läxor med de äldre. Hon lärde
sig bl.a. latin för att kunna läsa
läxor särskilt med Walter som
var svag i skolarbetet.
Mat
och recept
Från
början av 1850-talet härstammar
Fredrika Runebergs handskrivna receptbok,
som mest innehåller recept på
bakverk men också t.ex. recept på
kurer mot frossa och på olika sätt
att färga garn och tyger. Man får
också veta hur man kokade såpa,
hur spetsar skulle tvättas och hur
man skulle sköta sin trädgård.
I boken ingår också ett eget
recept på "Runebergs bakelse", troligen
en variant av den bakelse sockerbagare Astenius
i Borgå bakade på 1840-talet.
Den
s.k. Runebergstårtan var en av
Runebergs stora favoriter. Fredrika
Runeberg utarbetade ett eget recept
som gick under namnet Runebergs bakelse.
Ur Fredrika Runebergs receptbok. SLS
arkiv |
Till
vardags åt familjen enkelt, ofta gröt
och mjölk. Från vår till
höst åt familjen också
fisk, oftast gös, abborre, gädda
eller ål. Ibland serverades också
simpa, flundra och om vintern lake. Gärna
åt man också nors stekt i smör
och färsk strömming. I receptboken
finns flera recept på stuvad gädda,
laxbullar, gravad lax, två lutfiskrecept,
kryddsill och gottländsk strömming.
Familjens matordning
var enkel, men Runeberg hade ändå
bestämda åsikter om hur maten
skulle tillredas och smaka. Allt Runeberg
åt måste vara färskt och
av bästa kvalitet, särskilt mjölk,
kaffe och te. Kaffe drack han alltid på
bit ur en kopp, te drack han ur teglas.
Under sina jaktfärder hade Runeberg
en liten matsäck, han tog sig någon
sup ur jaktflaskan och åt en Runebergstårta
eller en smörgås.
Många
gäster
Det
Runebergska hemmet i Borgå var ett
gästfritt hus. Men sällan inbjöd
herrskapet själv till fest eller kaffekalas,
snarare dök gäster självmant
upp. Runeberg avskydde större tillställningar
med hyllningstal och inbjöd i regel
inte heller till sådana fester. I
stället bjöd han hem folk på
nachspiel och lika ofta dök gäster
upp mer eller mindre planerat. Från
1850-talet ända fram till Runebergs
död var det vanligt att resande från
när och fjärran kom för att
besöka den berömda författaren
och nationalskalden.
Vid
korta kvällsbesök fick gästerna
te, punsch eller toddy och skorpor eller
annat vetebröd, men vid längre
besök serverades middag eller kvällsvard.
Gästerna bjöds på det bästa
av mat och dryck som fanns hemma. Familjen
hade en bordsservis för 24 personer,
men vid ännu större bjudningar
måste Fredrika Runeberg låna
porslin. Till vardags användes förstås
enklare kärl av vit fajans, som kompletterades
vid behov.
Ibland blev
det rätt betungande för Runeberg
att vara värd för så många
oinbjudna gäster och när besöken
blev för täta brukade han gå
ut på promenad vid klockan fem eller
sex på eftermiddagen, den vanligaste
besökstiden, och själv sticka
sig in hos någon. Den ständiga
strömmen av besökare var ansträngande
också för Fredrika Runeberg,
som skulle stå för den materiella
gästfriheten och som p.g.a. sin dåliga
hörsel inte kunde umgås med gästerna
Runebergs
klädsel
Som
lektor bar Runeberg alltid prästrock.
Lektorerna vid Borgå gymnasium var nämligen
prästvigda och använde således
också prästrock som arbetsklädsel.
Runebergs kaftaner syddes av skräddare
Lagerträd i Borgå, som också
sydde en mängd av den Runebergska familjens
övriga kläder.
På somrarna
gick Runeberg oftast klädd i en bomullskostym
av hemvävt tyg, som syddes av Fredrika
Runeberg. På huvudet hade han en mössa
eller halmhatt och han gick oftast barfota,
särskilt under sina fiskefärder.
Sommar
på Kroksnäs
Sommaren 1838
hyrde familjen Runeberg Lill-Kroksnäs
på Vessölandet. Till Borgå
och därifrån kom man med roddbåt.
"Nyholmskan" rodde ofta den 7 km långa
sträckan flera gånger om dagen
för att avhämta post, handla och
forsla gäster.
Livet
på Kroksnäs var för det mesta
befriat från det konventionella tvång
lektorsbefattningen förde med sig. Familjens
vardagsliv var enklare, maten var torftigare
och klädseln ledigare än i staden.
Runeberg steg upp klockan sju på morgonen
och drack två små koppar kaffe
utan bröd. En timme senare åt han
morgonmål som bestod av en snaps och
en liten rund veteskorpa med smör och
strösocker. Ibland åt han en Runebergs
tårta.
Till vardags åt
familjen på Kroksnäs antingen färsk
fisk och mjölk eller filbunke, eller
gröt och mjölk till middag. Gröt
förekom åtminstone tre gånger
i veckan och oftast var det korngrynsgröt
kokt på vatten, Runebergs favoriträtt
ända sedan skoltiden. Ibland serverades
också bovetegröt. Under jakttider
ersattes fisken med fågel och om söndagar
och helger serverades efterrätt som ofta
var plättar eller bärkräm.
Jakt och
fiske
Under vistelserna
på Kroksnäs ägnade Runeberg
största delen av tiden åt jakt
och fiske och vandringar i naturen. Efter
middagsömnen brukade han regelbundet
promenera till den s.k. Mellanängskällan
för att dricka av det klara och friska
vattnet. I undantagsfall läste han, men
sällan ägnade han någon tid
åt att skriva.
När
sönerna blev tillräckligt stora
för att hantera en bössa fick de
följa med på Runebergs jaktfärder.
Sönerna föredrog jakterna framom
fiskefärderna, eftersom faders humör
lär ha varit mycket bättre på
jaktfärderna. På somrarna fiskade
Runeberg med långrev eller gäddkrok
eller metade. Under senare delen av sommaren
metade Runeberg gärna abborre vid sina
speciella grund; ännu i dag utmärker
en sten, som kallas "Runebergs sten", en särskilt
god fiskeplats i Kroksnäsvattnen. När
han metade löja använde han metkrokar
som han tillverkade själv av fina knappnålar.
Om vårarna
begav sig Runeberg på sjöfågelsjakt,
och om hösten sköt han skogsfågel
och hare, ofta i sällskap med någon
jaktkamrat från staden eller senare
med någon av sönerna. Rävjakt
för hund var Runebergs favoritjakt, men
efter 1853 jagade han räv i första
hand med förgiftade beten, s.k. rävbrockar.
Rävjakten försiggick på vintern
när rävarnas pälsar var som
tätast.
 |
Johan Knutsons
tuschteckning av Runeberg med söner
på andjakt. På 1840-talet
ägde Runeberg två jakthundar,
Pistol och Kula. De var stövare av
skånsk härstamning och han
hade fått dem som valpar av Dreilick.
På 1850-talet hade han två
andra stövare, Pistol och Halli,
som följde honom på har- och
rävjakterna. SLS arkiv. |
Runeberg
som lärare
Runeberg verkade som
lärare i 34 år fram till pensioneringen
1857. Runeberg var först informator hemma
hos olika familjer och i Helsingfors höll
han privatelever från 1828. Bland dem
var Zacharias Topelius, som erhöll undervisning
inför studentexamen. Runeberg undervisade
i biblisk historia och geografi vid Helsingfors
lyceum och var lärare vid universitetet
i romersk litteratur. 1837 blev han lektor
i latin vid Borgå Gymnasium och 1842
lektor i grekiska.
Som informator
för yngre barn var Runeberg en populär
lärare. Han tog ofta eleverna med sig
på promenader och uppmuntrade dem till
egna iakttagelser. Som lektor i Borgå
var han sträng och noggrann med grammatiken
men befattade sig sällan med texternas
innehåll. Han behandlade ofta eleverna
med ironisk överlägsenhet och på
1840-talet var han inblandad i flera dispyter
om de disciplinära metoderna i skolan.
Han ville förbättra ordningen i
skolan, som var erkänt dålig, och
använde gärna kroppsaga. 1848 avgick
38 elever i protest, bland dem den blivande
polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld.
Efter det mildrades Runebergs inställning
och efter att Fänrik Ståls sägner
utkommit beundrades han av gymnasisterna,
som var de första att uppvakta honom
med sång på födelsedagen.
Agneta Rahikainen
<Tillbaka
|