Runeberg metar vid strand, fotografi av målning av Johan Knutson, Borgå museum.

Livet hemma hos Runebergs
Det finns inte mycket information om hurdant familjen Runebergs vardagsliv var under Helsingforstiden. Lite mer vet man om hur familjen levde i Borgå. Runebergs mest aktiva litterära period var då familjen bodde på Krämaregatan 8. När familjen flyttade in i det hus som i dag är museum i Borgå, Runebergs hem, blev deras umgänge vidlyftigare och det finns också mer dokumentation om hur livet tedde sig.

Hushållet
J.L. Runebergs hem, teckning av Louis Sparre 1904, SLS.Hushållet upptog en stor del av Fredrika Runebergs tid. Hon tillredde inte själv maten till vardags eller gjorde grovsysslor, men hade i sista hand ansvaret för det stora hushållet. Som mest bodde det åtminstone 13 personer i Runebergs hem: paret Runeberg, de sex sönerna, fyra pigor och en dräng.

När familjen växte och gästernas antal ökade, innebar det också att hushållsbestyren tilltog. I Fredrika Runebergs små almanackor noteras knäckebrödsbakning och annan bakning omväxlat med syltning, saftning och storbyk, klappning, klädesutdragning, mangling och strykning. Dessutom bryggde man, saltade kött och fisk, kokade buljong som buteljerades, stoppade korv, stöpte ljus och kokade tvål.

Barnuppfostran
Mycket av Fredrika Runebergs tid gick till att ta hand om barnen. Hon sydde det mesta av deras kläder tills de blev vuxna. Hon sydde också om Runebergs och de äldre sönernas kläder till plagg åt de yngre.

Hon hade en ganska modern syn på barnuppfostran och tyckte att det var bra att gossarna var ute oberoende av väder och skulle då inte ha alltför mycket kläder på sig, utan bara så mycket att de inte frös och kunde smidigt röra sig ute i snö och slask. Hon var också emot kroppsaga, till skillnad från Runeberg, och tyckte att det var en mycket olämplig uppfostringsmetod.

Fredrika Runeberg undervisade de yngsta barnen och läste läxor med de äldre. Hon lärde sig bl.a. latin för att kunna läsa läxor särskilt med Walter som var svag i skolarbetet.

Mat och recept
Från början av 1850-talet härstammar Fredrika Runebergs handskrivna receptbok, som mest innehåller recept på bakverk men också t.ex. recept på kurer mot frossa och på olika sätt att färga garn och tyger. Man får också veta hur man kokade såpa, hur spetsar skulle tvättas och hur man skulle sköta sin trädgård. I boken ingår också ett eget recept på "Runebergs bakelse", troligen en variant av den bakelse sockerbagare Astenius i Borgå bakade på 1840-talet.

Den s.k. Runebergstårtan var en av Runebergs stora favoriter. Fredrika Runeberg utarbetade ett eget recept som gick under namnet Runebergs bakelse.
Ur Fredrika Runebergs receptbok. SLS arkiv


Till vardags åt familjen enkelt, ofta gröt och mjölk. Från vår till höst åt familjen också fisk, oftast gös, abborre, gädda eller ål. Ibland serverades också simpa, flundra och om vintern lake. Gärna åt man också nors stekt i smör och färsk strömming. I receptboken finns flera recept på stuvad gädda, laxbullar, gravad lax, två lutfiskrecept, kryddsill och gottländsk strömming.

Familjens matordning var enkel, men Runeberg hade ändå bestämda åsikter om hur maten skulle tillredas och smaka. Allt Runeberg åt måste vara färskt och av bästa kvalitet, särskilt mjölk, kaffe och te. Kaffe drack han alltid på bit ur en kopp, te drack han ur teglas. Under sina jaktfärder hade Runeberg en liten matsäck, han tog sig någon sup ur jaktflaskan och åt en Runebergstårta eller en smörgås.

Många gäster
J.L. Runebergs hem, teckning av Louis Sparre 1904, SLS.Det Runebergska hemmet i Borgå var ett gästfritt hus. Men sällan inbjöd herrskapet själv till fest eller kaffekalas, snarare dök gäster självmant upp. Runeberg avskydde större tillställningar med hyllningstal och inbjöd i regel inte heller till sådana fester. I stället bjöd han hem folk på nachspiel och lika ofta dök gäster upp mer eller mindre planerat. Från 1850-talet ända fram till Runebergs död var det vanligt att resande från när och fjärran kom för att besöka den berömda författaren och nationalskalden.

Vid korta kvällsbesök fick gästerna te, punsch eller toddy och skorpor eller annat vetebröd, men vid längre besök serverades middag eller kvällsvard. Gästerna bjöds på det bästa av mat och dryck som fanns hemma. Familjen hade en bordsservis för 24 personer, men vid ännu större bjudningar måste Fredrika Runeberg låna porslin. Till vardags användes förstås enklare kärl av vit fajans, som kompletterades vid behov.

Ibland blev det rätt betungande för Runeberg att vara värd för så många oinbjudna gäster och när besöken blev för täta brukade han gå ut på promenad vid klockan fem eller sex på eftermiddagen, den vanligaste besökstiden, och själv sticka sig in hos någon. Den ständiga strömmen av besökare var ansträngande också för Fredrika Runeberg, som skulle stå för den materiella gästfriheten och som p.g.a. sin dåliga hörsel inte kunde umgås med gästerna

Runebergs klädsel
Runeberg med bössan i famnen, teckning av Johan Knutson, SLS.Som lektor bar Runeberg alltid prästrock. Lektorerna vid Borgå gymnasium var nämligen prästvigda och använde således också prästrock som arbetsklädsel. Runebergs kaftaner syddes av skräddare Lagerträd i Borgå, som också sydde en mängd av den Runebergska familjens övriga kläder.

På somrarna gick Runeberg oftast klädd i en bomullskostym av hemvävt tyg, som syddes av Fredrika Runeberg. På huvudet hade han en mössa eller halmhatt och han gick oftast barfota, särskilt under sina fiskefärder.

Sommar på Kroksnäs
Sommaren 1838 hyrde familjen Runeberg Lill-Kroksnäs på Vessölandet. Till Borgå och därifrån kom man med roddbåt. "Nyholmskan" rodde ofta den 7 km långa sträckan flera gånger om dagen för att avhämta post, handla och forsla gäster.

Kalle Behm, Fredrika Runeberg, Lina Elfving, Walter och Lorenzo Runeberg på Korksnäs 1862, C. A. Hårdh, SLS.Livet på Kroksnäs var för det mesta befriat från det konventionella tvång lektorsbefattningen förde med sig. Familjens vardagsliv var enklare, maten var torftigare och klädseln ledigare än i staden. Runeberg steg upp klockan sju på morgonen och drack två små koppar kaffe utan bröd. En timme senare åt han morgonmål som bestod av en snaps och en liten rund veteskorpa med smör och strösocker. Ibland åt han en Runebergs tårta.

Till vardags åt familjen på Kroksnäs antingen färsk fisk och mjölk eller filbunke, eller gröt och mjölk till middag. Gröt förekom åtminstone tre gånger i veckan och oftast var det korngrynsgröt kokt på vatten, Runebergs favoriträtt ända sedan skoltiden. Ibland serverades också bovetegröt. Under jakttider ersattes fisken med fågel och om söndagar och helger serverades efterrätt som ofta var plättar eller bärkräm.

Jakt och fiske
Under vistelserna på Kroksnäs ägnade Runeberg största delen av tiden åt jakt och fiske och vandringar i naturen. Efter middagsömnen brukade han regelbundet promenera till den s.k. Mellanängskällan för att dricka av det klara och friska vattnet. I undantagsfall läste han, men sällan ägnade han någon tid åt att skriva.

Runebergs hund, teckning av Johan Knutson, Borgå museum.När sönerna blev tillräckligt stora för att hantera en bössa fick de följa med på Runebergs jaktfärder. Sönerna föredrog jakterna framom fiskefärderna, eftersom faders humör lär ha varit mycket bättre på jaktfärderna. På somrarna fiskade Runeberg med långrev eller gäddkrok eller metade. Under senare delen av sommaren metade Runeberg gärna abborre vid sina speciella grund; ännu i dag utmärker en sten, som kallas "Runebergs sten", en särskilt god fiskeplats i Kroksnäsvattnen. När han metade löja använde han metkrokar som han tillverkade själv av fina knappnålar.

Om vårarna begav sig Runeberg på sjöfågelsjakt, och om hösten sköt han skogsfågel och hare, ofta i sällskap med någon jaktkamrat från staden eller senare med någon av sönerna. Rävjakt för hund var Runebergs favoritjakt, men efter 1853 jagade han räv i första hand med förgiftade beten, s.k. rävbrockar. Rävjakten försiggick på vintern när rävarnas pälsar var som tätast.

Johan Knutsons tuschteckning av Runeberg med söner på andjakt. På 1840-talet ägde Runeberg två jakthundar, Pistol och Kula. De var stövare av skånsk härstamning och han hade fått dem som valpar av Dreilick. På 1850-talet hade han två andra stövare, Pistol och Halli, som följde honom på har- och rävjakterna. SLS arkiv.

Runeberg som lärare
Runeberg verkade som lärare i 34 år fram till pensioneringen 1857. Runeberg var först informator hemma hos olika familjer och i Helsingfors höll han privatelever från 1828. Bland dem var Zacharias Topelius, som erhöll undervisning inför studentexamen. Runeberg undervisade i biblisk historia och geografi vid Helsingfors lyceum och var lärare vid universitetet i romersk litteratur. 1837 blev han lektor i latin vid Borgå Gymnasium och 1842 lektor i grekiska.

Som informator för yngre barn var Runeberg en populär lärare. Han tog ofta eleverna med sig på promenader och uppmuntrade dem till egna iakttagelser. Som lektor i Borgå var han sträng och noggrann med grammatiken men befattade sig sällan med texternas innehåll. Han behandlade ofta eleverna med ironisk överlägsenhet och på 1840-talet var han inblandad i flera dispyter om de disciplinära metoderna i skolan. Han ville förbättra ordningen i skolan, som var erkänt dålig, och använde gärna kroppsaga. 1848 avgick 38 elever i protest, bland dem den blivande polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld. Efter det mildrades Runebergs inställning och efter att Fänrik Ståls sägner utkommit beundrades han av gymnasisterna, som var de första att uppvakta honom med sång på födelsedagen.

 

Agneta Rahikainen


<Tillbaka