Runeberg som tidningsman
1830-talet var ett intensivt och produktivt årtionde för Runeberg. Vid sidan av sitt skönlitterära författarskap och sin undervisning vid universitetet och Helsingfors Lyceum var han redaktör för tidningen Helsingfors Morgonblad, från tidningens grundande 1832 till sin flyttning till Borgå 1837.

Helsingforspressen på 1830-talet bestod av tre tidningar: den officiella Finlands Allmänna Tidning, Helsingfors Tidningar som det lokala borgerskapet favoriserade och så Helsingfors Morgonblad som vände sig till en bildad, akademisk publik. Finlands Allmänna Tidning utkom sex gånger och de två andra två gånger i veckan. Tidningarna var små, det gällde både format och upplagor. Ett tidningsnummer bestod av fyra små sidor, av samma format som en A4. I Åbo utkom Åbo Underrättelser med ett nummer i veckan. Borgå och Vasa fick egna svenskspråkiga tidningar i slutet av 1830-talet och i Uleåborg och Viborg utkom Oulun Wiikko-Sanomat och Sanan Saattaja Wiipurista.

Tidningarna på 1830-talet införde flitigt skönlitterära bidrag. I Helsingfors Morgonblad intog de rentav hedersplatsen på första sidan. En stor del av de dikter som Runeberg sedan publicerade i sin andra diktsamling hade han först låtit trycka i tidningen. - För redaktörsysslan hade Runeberg f. ö. inga andra meriter som tidningsman än att han hade fått några dikter tryckta i olika tidningar.

I Helsingfors Morgonblad recenserade Runeberg verk av svenska författare och skrev under 1832 flera artiklar som var starkt kritiska mot aktuella litterära strömningar i Sverige. Med viss rätt kan man alltså säga att litteraturkritiken introducerades i vår dagspress av hans artiklar och recensioner. Någon välvillig kritiker var Runeberg inte, tvärtom skrev han redan under studenttiden att det "ledsammaste arbete jag känner är att recensera en annans stycken" och "beröm bör ej finnas, eller är åtminstone överflödigt i en recension". Så uttrycker han också beröm bara i korta och konventionella fraser.

Utöver utnämningar och nyheter från universitetet och de två biskopsstiften innehöll Morgonbladet inga andra nyheter och ingen egentlig samhällsdebatt. Dels satte censuren stopp för det och dels var Runeberg ointresserad av sådant skriftställeri. Tidningen hade nog haft ett ganska ensidigt innehåll om inte andra medlemmar av Lördagssällskapet hade bidragit med artiklar. Elias Lönnrot medverkade flitigt med skildringar av finskt folkliv och rapporter från de långa expeditioner han gjorde för att samla in runor.

Som många andra tidningar lånade Morgonbladet material från utländsk press och det var ofta redaktörens hustru Fredrika Runeberg som valde och översatte notiser och korta noveller. Under Runebergs tid som redaktör låg tidningens styrka i hans egna dikter, i reseskildringar och i artiklar om Finlands natur och folkliv. Välkänd är t.ex. Runebergs artikel om Saarijärvi som präglade bilden av den finska inlandsnaturen och den finska allmogen.

Runebergs flyttade till Borgå 1837 och följande år började Borgå Tidning utkomma. I den medverkade Runeberg med korta reflexioner och med utdrag av den episka dikten Julqvällen.

Pia Forssell

Runebergs artiklar, recensioner och reflexioner kan läsas i Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg VIII:2 Uppsatser och avhandlingar på svenska. Journalistik (Helsingfors, Svenska litteratursällskapet, 2003). Helsingfors Morgonblad och andra samtida tidningar kan studeras på nätet, adressen till Finskt historiskt tidningsbibliotek är: http://digi.lib.helsinki.fi/index.html

 


<Tillbaka